Engla Hägertz fotograferade rydöbor

Fotograf Engla Hägertz i Oskarström, vars glasplåtar från 1914 och femtio år framåt har bevarats, tog hundratals bilder på rydöbor som besökte hennes ateljé.

Självporträtt.

Under de 50 år (1914-64) som Engla Hägertz var fotograf i Oskarström, utförde hon 25 542 uppdrag med kamera. De flesta gällde att ta grupp- och porträttfotografier i den ateljé hon 1914 övertog av Viktor Kinell, Halmstad. Men Engla tog också friluftsbilder, anlitades som fotograf vid olika festligheter och var då och då också industrifotograf.

Drygt 600 av fotografiuppdragen under de 50 åren var på besökare från Rydöbruk eller olika beställningar därifrån. Det var exempelvis rydöbor som under det tidiga 1900-talet tog tåget till Oskarström för att som nöje gå till fotografen. Då och då gjorde Engla Hägertz turer på motsatt håll och tog exempelvis bilder på konfirmander vid Rydöbruks kapell. Under 1950-talet var hon flitigt anlitad av Rydöbruks mekaniska, för att ta bilder inför företagets marknadsföring av sina produkter.

Grannar. Sixten Lindell och Herman Johansson i Fors, 8 november 2014.

Engla Hägertz fotograferingsjournaler och de allra flesta av hennes glasplåtar och negativ finns bevarade hos Oskarströms hembygdsförening. Denna bildskatt är inte enbart en dokumentation av människor och i miljöer i huvudsak från Oskarström, utan är också en berättelse om hur fotograferingsmodet förändrades och utvecklades under förra seklet.

Tidigt hos fotografer

Engla föddes 1889 i Halmstad och hette då Larsson. Hennes pappa var brädgårdsarbetare i hamnen, men bytte yrke och blev så småningom lokförare hos HNJ-bolaget. När Engla var 8 år dog pappan och mamman stod då ensam med sju barn och var dessutom gravid med tvillingar. De äldsta syskonen fick nu hjälpa till med försörjningen. 12-åriga Gudrun tog arbete som springflicka hos fotografen Orla Bock, vilket så småningom kom att få betydelse för Englas väg genom livet.

Efter att Engla fyllt 12 och slutat folkskolan började också hon jobba som assistent hos olika fotografer. Engla och Gudrun fick så småningom ställa sig bakom kameran, bland annat i anställningar på olika håll utanför Halmstad; Engla i Limmared och Gudrun i Eskilstuna.

Greta Danielsson, Nya kasernen i Rydö, med dottern Doris i Engla Hägertz ateljé 29 juni 1914.

1913 bestämde sig systrarna för att starta eget och skrev till olika firmor och hörde sig för om möjlighet för övertagande. I Oskarström fick de napp och köpte 1914 Kinnells rödmålade hus på Bruksgatan 19, invid järnvägen. I stugan fanns både lägenhet för de två att bo i och en ateljé med väldiga takfönster vända mot norr; på den tiden var man tvungen att använda dagsljus även för ateljéfotografering.

Bytte namn

När de kommit igång med sin rörelse bytte de namn från Larsson till Hägertz. 1917 insjuknade och avled Gudrun i tbc och Engla fortsatte att driva rörelsen, under många år ensam och senare med anställd assistent. Hon gifte sig aldrig och skaffade ingen egen familj. Men mamman och några av syskonen flyttade efter hand till Oskarström. Villan vid Björkallén blev ett centrum för umgänget inom den närmsta släktkretsen. Engla Hägertz dog 1974, 85 år gammal.

Den förste rydöbon som ställde sig framför Engla Hägertz väldiga ateljekamera av ek, var från Gustafsberg (mellan Rydöbruk och Torup) och hette Gustaf Karlsson. Enligt Englas anteckningar från besöket, som ägde rum 23 april 1914, hade Gustaf med sig ett dragspel. Efter fotograferingen beställde han ett antal bilder i vykortsformat.

Var ett ungdomsnöje

Under 1910-talet dominerades ”rydöuppdragen” av förhållandevis unga män och kvinnor, som lät ta porträtt av sig eller fotografier tillsammans med andra. Det handlade om goda vänner som förmodligen gjorde besöket hos fotografen till en nöjesstripp under veckoslutet eller syskon som ville föreviga sig.

Den första hela familjen från Rydö som fotograferade sig var Selma och Albin Nyman i Fors, som 9 juli 1916 lät ta bilder på sig själva och den 1,5-åriga dottern Karin.

Kanalarbetare hos Engla. 10 september 1917. I stolen till höger sitter Gustav Öberg (1895-1969) från Rydöbruk.

1917-18 fick hon en helt ny kundkrets att tampas med: stenhuggare och anläggningsarbetare som var lejda till byggandet av kraftstationen, dammen i Nissan och den 2 kilometer långa kraftverkskanalen i Rydöbruk. Dessa rallare ville inte ha söta kuddar och blomvaser som rekvisita på sina bilder. Yvigt sittande på sina stolar begärde de ölflaskor, snapsglas och spritbuteljer på bordet – eller till att hålla i sina händer.

Ett mode som tog fart i slutet av 1910-talet, i vart fall i Rydö, var att manifestera sin förlovning med ett fotografi. Det gjorde exempelvis fabriksarbetaren Gustav Öberg och Signe Karlsson i juli 1917 – året innan de gifte sig och i juni 1918 stenhuggaren Gustaf Bernhard Eklund och Ester Johansson i Fors – som gifte sig i mars året därpå.

Det första passfotot på en rydöbo togs 9 oktober 1923: på den 19-årige renseriarbetaren Martin Johansson i Fors (när fotografin väl blivit allmänt sprid infördes porträttbild på passhandlingarna).

Det första brudparet från Rydö som lät sig fotograferas i ateljén gjorde det redan 1911, inför Kinells fotograf i filialen, Paulus Larsson. Det var maskinföraren Robert Skyman och hans nyblivna hustru Laura. Bröllopsfotograferingen syns dock ha varit vanligare på 1920-talet än under de tidigare decennierna då det knappast alls förekom.

Fotograferade kapellet

Engla Hägertz, som skaffat bil och körkort redan 1920, åkte på sitt första fotografijobb i Rydöbruk den 8 augusti 1926. Nils Hellberg, som var komminister i Rydöbruk under några år, hade det året en handfull ungdomar (bland annat från Bengt August ”Bjälk-August” Johanssons och slaktare Christian Bengtssons familjer) som han gav privat konfirmationsundervisning. Konfirmanderna blev fotograferade utanför den vackra kapellbyggnaden i Fors. Från den dagen finns också ett par fotografier tagna inne i kapellet, i riktning mot altaret. Det är de enda bilder vi nu har i museet som visar Rydö kapells gamla altaruppsats och altartavla, som det såg ut före branden 1957. Efter återuppbyggnaden 1958 fick kapellet ny konstärlig utsmyckning.

Eva Beil, ingenjörsdotter i en av fönstren till Rydö kapell. Från fotograferingen av konfirmander 8 augusti 1926.

Mellan åren 1947 – 1962 fick Engla Hägertz inte mindre än 28 fotograferingsuppdrag från Rydö Mekaniska verkstad (vilken vad gäller sin produktion en självständig filial till Getingeverken). Hon skulle på plats i Rydö fotografera företagets produkter, allt från väldiga sterilisationsapparater för sjukhus till förszinkade hållare för sopsäckar.

Text: Lennart Hildingsson
Foto: Engla Hägertz/ Oskarströms hembygdsförening

Efterlysning: Har du några bilder som du tror eller vet har tagits av Engla Hägertz? Hör av dig till Rydö bruksmuseum (tel 072-520 13 90) eller via e-post: lennart.hildingsson@hallandsposten.se.
  Kanske är något av de foton vars glasplåtar försvunnit och som därför kan täppa igen det som fattas i det som nu är digitalt arkiverat i Rydö och Oskarström. Vi kan också, tack vare Engla Hägertz bevarade journaler, hjälpa dig att datera bilder som Engla Hägertz tagit.