”Barnens” blir arkeologer

Under våren 2016 kommer skolbarnen i Rydöbruk att undersöka stenåldersboplatsen i Veka – där gamla plantskolan låg.

Flintaspån som kom upp vid plöjningen i Veka. Bild: Lennart Hildingsson
Flintaspån som kom upp vid plöjningen i Veka häromdagen. Bild: Lennart Hildingsson

 

Projektet ”Barnens Kulturmiljö i Rydöbruk” har fått både markägarens (Bergvik skog AB) och Länsstyrelsens (länsantikvarien) tillstånd att göra en undersökning av platsen – tillsammans med arkeologen Carl Persson från Halmstad.

För några dagar sedan plöjdes den äng på Veka-området, intill Nissan, där undersökningen kommer att göras. Då kom små bitar av flinta fram i ljuset – vilket visar att projektet har hittat rätt plats.

– För mig är det här särskilt spännande. Förutom att få göra arkeologin pedagogisk för barn ligger den här platsen exakt vid högsta kustlinjen efter istiden. Det gör att det finns en chans att göra fynd som kan bli de allra äldsta i Sverige, säger arkeologen Carl Persson.

Han förklarar att en havsvik för 14 000 år sedan nådde djupt in där Nissans dalgång nu finns och mötte – just i Rydö där Vekaområdet ligger – dåtidens utlopp för Nissan, som då förde med sig vatten från Forn-Bolmen.

– Här var ett bra ställe vid den tiden för både fiske och jakt.

Det är framför allt lågstadiet (klass 1-3) som kommer att få vara med och leta fynd och gräva på boplatsen – samtidigt som man i klassrummet läser om istiden och den första fornhistorien; om stenåldern.

Men även mellanstadiets klass 4 och klass 5-6 kommer att få vara med i undersökningen. Framför allt kommer man att ägna det natursköna Veka en hel temavecka i slutet av april – då skolan handfast flyttar hela sin verksamhet hit – tillsammans med Barnens kulturmiljö.

Stenåldersboplatsen har aldrig tidigare undersökts av arkeologer. Att den finns blev känt när Bruket under 1900-talet här hade plantskola för sin skogsförvaltning. De lantarbetare som skolade upp granplantor hittade då och då flintskärvor, till och med knivar och pilspetsar av flinta, som man tog hem och sparade i sina byrålådor.

Text: Lennart Hildingsson

Badhålan – bästa platsen

Klass 5-6 i Rydöbruks skola har utsett bästa stället i Rydöbruk att vara på. Vid en omröstning bland eleverna vann Fors badhåla, vars badplats också håller på att upprustas.

Tvåa blev Lilla damm, intill Nissan vid  bron över till fabriken.

På tredje plats kom ytterligare en ”badhåla”, dock en övergiven och igenvuxen sådan – Rydöbruks badhåla vid Skärkån i Glassbo. Där kan man numer inte längre bada, men naturmiljön är spännande och platsen kallas i skolan för ”Indianstället”.

”Tävlingen” om de bästa eller mest spännande platserna att vara på för barn och unga gjordes i oktober 2015, inom projektet Barnens kulturmiljö i Rydöbruk. Först nominerade klassen ett antal ställen och sedan hölls en röstning.

Fem platser fick röster enligt följande:

  1. Badhålan i Fors: 17 röster
  2. Lilla damm: 5 röster
  3. Rydö badhåla (Indianstället):  4 röster
  4. Rydögården (City): 3 röster
  5. Golfbanan: 1 röst

Övriga nominerade var:

  • Tennisplanen i Veka
  • Kapellet
  • Knystahall
  • Bloms fd affär (antikaffär´n)

Så här beskriver barnen själva platserna:

Badhålan i Fors

Fors badhåla
Fors badhåla

Det är ett trevligt ställe att bada och bara vara på. På både vintern och sommaren, för alla i familjen.

Wilmer

En plats där man kan bada på sommaren och hänga där på vintern – och på sommaren så klart. Man kan hoppa från bron och från kanten ner i vattnet. Där finns ett bord som man kan sitta och prata vid. En plats där man kan gå en liten runda som är väldigt rolig.

Jag kommer ihåg när det blev översvämning och allt blev förstört; nästan hela kanten föll ner. Men nu är det fixat, och mycket finare än innan.

Alli

Det är kul att vara där. De är ett naturiskt underverk. Men vuxna som brukar vara där de ser mest ut att sura. Varmt på sommaren. Det är kul att vara där när man slipper sina föräldrar, och hänger med sina vänner.

John

Klubbån, ovanför
Klubbån, ovanför

I badhålan badar man och det är mycket vackert där. Men det kan också vara farligt där eftersom det finns mycket stora stenar där. Men för de som har badat där ofta, känner nog till de flesta stora stenarna. Men jag rekommenderar till de som aldrig har varit där innan, att gå och känna lite i vattnet innan ni börjar bada eller hoppa från bron som finns där. För då kan ni skada er rejält.

Man behöver inte bada där. Om det är lite kallare i vattnet, då kan man alltid hoppa lite på stenarna om man vill. Men där ska man också ta det försiktigt för där kan man halka. Men det kan också bero på att man inte har så bra balans eller är liten och kanske inte vågar. Men det är helt okej om man kan göra annat också.

Men badhålan är underbar och man kan göra så mycket där. Man kan som sagt bada, grilla och hoppa på stenar eller bara gå dit för att hänga. Jag minns en gång då jag badade med en kompis och när han kom hade han en snorkråka i hela ansiktet och jag skrattade, men samtidigt nästan spydde jag. Och min kompis fattade ingenting.

Nora

Badhålan är en vacker och rolig plats Naturen är fantastisk och vattnet är varmt (på sommaren) med en liten ”vattenrutschkana”. Det är roligt att hoppa från bron. Det är ganska stenigt men väldigt kul. När vi hoppade från bron jag och mina kompisar – vi var tre stycken – skrek vi alltid: ”För (något)!” En gång så satt det ett par tanter vid bänken. Då skrek jag; ”För Hitler!” Då kollade tanterna jättekonstigt på oss.

Leo

Rydö badhåla

John och Leo vid Skärkebro, intill badhålan
John och Leo vid Skärkebro, intill badhålan

På Indianstället kan man klättra, bygga, skapa och ha kul. Man kan uttrycka sig själv. Man kan tex ha skattjakt och leka kurragömma. Det är ett av de roligaste ställen jag vet. Man kan leka, busa, grisa ner sig själv och göra vad man vill – förutom skada sig själv. Man kan också simma om man vill, men det är nog ingen så bra idé. Det tycker inte jag i alla fall.

Extra: Det är nog ingen bra idé att klättra om man är höjdrädd. Var försiktiga när ni leker där!

En gång så ramlade jag nästan i vattnet två gånger. Det var obehagligt och roligt på samma gång.

Melissa

Rydögården (City)

På City måste man skriva in sig. Efter det så samlas man eller bara leker. Det är oftast någon aktivitet igång, t ex dunkgömme, kubb och fotboll. Vi har några gungor längre bort och en handgjord gunga på baksidan av City. Huset är svart och väldigt fint och ganska mysigt. Det finns staket runt om.

Emely

Golfbanan

En bra plats att vara på när det är vinter är golfbanan. Golfbanans backe är väldigt rolig att åka ner för, med pulka och andra ex tefat, eftersom att det är en rätt brant backe. Men den är väldigt rolig att åka ner för. Men man får se upp så att man inte kör in i ett träd. Gör man det så krasar man. Om man vill kan man ha det mysigt och dricka varm choklad och ballerina mm. När man är där kan man gå till kiosken om den är öppen.

Jenny

Bloms affär

bloms03
Bloms. Både natur och kultur.

Jag skulle vilja gå in där, för man kan se gamla saker. Och hoppas andra vill gå in där. Det verkar kul att vara där, för att det är stort. Min farmor har köpt en glasuggla på Bloms affär.

Sofia

Kapellet

Kapellet är en liten kyrka som finns i Rydöbruk. Dit går vi i Rydöbruks skola två gånger om året för att ha våran skolavslutning. Det är massor av gravar och träd omkring kapellet. Det är massor av skog omkring kapellet. Inne i kapellet är det jättestort, men det är jättelitet. Kapellet har brunnit upp en gång i tiden, men de har byggt upp det igen likadant. Kapellet brann upp nån gång på 50-talet och byggdes upp 1958. Ett minne från mig då jag var 4-5 år gammal, så hamnade jag på ett bröllop som var i kapellet. I kapellet finns ett stort kors på väggen.

Amalia

I kapellet har vi på Rydö skola skolavslutning varje sommar och vinter. Kapellet brann ner 1957, men byggdes upp ett år senare – 1958. Vid kapellet har de ett rum under jorden. Där la man liken förr i tiden. En gång när jag var där för att pynta inför skolavslutningen, lyfte min storasyster upp mig och tappade mig i brännässlor.

David

Knystahall

Man kan klättra på en jättestor sten. Och när det är vinter finns det en backe som man kan åka pulka på. En gång var det en marknad där. Då lekte vi brottning en gång, och det var maj-brasa.

Oliver

Alla foton: Klass 5-6

Historiska platser.

jennymelissa
Selfie. Jenny och Melissa på upptäcktsvandring vid Kapellet i Rydö.

Jag ska berätta om vad vi i Rydöbruks skola  jobbar med under hösten 2015  tillsammans med barnens kulturmiljö!

I Rydöbruks skola jobbar klass 4 med att hitta på egna historier .

5:6 jobbar med att undersöka historiska platser i Rydöbruk. Det innebär att vi har gått till olika platser t e.x jag och Melissa jobbar med kapellet , vi får träffa olika människor som vet saker med våra platser!!

Vi har varit arkeologer, vi fick gräva upp olika saker som vi inte visste vad som var nergrävt. Jag och Melissa grävde upp en skål och 2 andra saker.

skrivet av :

Jenny i klass 6! Den 3 november 2015

Bilder från Tyskatorpet

Paus under vandringen.
Paus under vandringen.

Måndagen 27 april var klass 3-4 på Rydö skola på utflykt i skogarna utanför Rydöbruk.

Klassen utforskade det gamla torpet vid elljusbanan,  nära Nissastigen, vilket kallas för ”Tyskatorpet”.

Bilderna är från utflykten.

Foto: Kevin Karlsson

En rostig spik, som en gång i tiden kanske använts som hållare av ett slag.
En rostig spik, som en gång i tiden kanske använts som hållare av ett slag.
Alli håller upp en bit skinn.
Alli håller upp en bit skinn.
Alli har hittat en flaska.
Alli har hittat en flaska.
Enligt fritidspedagogen John är detta ett ben från en älg.
Enligt fritidspedagogen John är detta ett ben från en älg.
Här bodde torparen. De sista som bodde här hette Petter och Anna.
Här bodde torparen. De sista som bodde här hette Petter och Anna.
Grillmästarna Wilmer, William och Leo.
Grillmästarna Wilmer, William och Leo.
Matilda prövar stenen som "Netta-Johanna" hade som stol att vila sig på.
Matilda prövar stenen som ”Netta-Johanna” hade som stol att vila sig på.

 

Historia blev lekar

lekbild

Första dagen efter sportlovet, måndag 23 februari, fortsatte aktiviteterna från temaveckan 7.

Årskurs 5-6 prövade lekar i gymnastiksalen, uppfunna av John och Emil. Lekarna byggde på klassens upptäckter kring Rydös industrihistoria. Då olika lag kastade bollar på varandra, medan ett tredje lag försökte flytta pappersrullar från ena till andra änden av salen, gav det lek åt situationen i Rydöbruk under första världskriget. Det var då pappret, som exporterades från Bruket, hade svårt att nå dess kunder utomlands.

En annan lek gällde att ”knycka” saker på andra sidan en gränslinje. Den handlade om bönder på varsin sida riksgränsen, från tiden (för 400 år sedan) då Rydöbruk låg precis på gränsen mellan Danmark och Sverige.

Det hela var mycket påhittigt, och dessutom alldeles nyskapande, av John och Emil.

Temaveckan 2015 blev fantastisk

Under vecka 7 har klasserna i Rydö skola arbetat på olika sätt med ortens kulturhistoria. Allt inom det projekt som Rydö historiska förening driver, kallat Barnens kulturmiljö. Temaveckan avslutades med en imponerande redovisning på fredagen den veckan.

Varje klass fick en plats i Rydöbruk som de skulle arbeta med. Tanken här var att barnen skulle lära känna sitt Rydö och den fantastiska kulturhistoria som orten och dess omgivningar har. En sak som var viktig var att barnen skulle skapa ett resultat på ett eller annat sätt, och barnen överträffade nog allas förväntningar. Både skolledning, lärare och de i projektgruppen som fanns där att stötta skolan under temaveckan.

Klass 1-2 arbetade med kapellet

Modell av Rydö kapellDen yngsta klassen arbetade med Rydö kapell. Det gjorde ett spännande besök där Lasse berättade om kapellets historia, om branden och om hur folk åkte runt på lastbil för att sjunga ihop pengar för att bygga det. Det är klart att rydöborna villa ha en egen kyrka, så att de skulle slippa promeneratill Färgaryd eller Långaryd för att delta i gudstjänster.

Barnen valde att redovisa det genom att bygga en modell av kapellet, spela en musikal med sång och berättelse om platsen. Angelika Ahlefeldt-Laurvig hjälpte den här klassen att skapa en spännande musikal som handlade om hur kapellet brann ner.

En av de händelser som verkade mest spännande var Gunnars död. Gunnar är den första person som begravdes vid kapellet, faktiskt på dagen då det invigdes. Han var en ung pojke som råkat ut för en bukhinneinflamation som ledde till att han dog.

Klass 3-4 arbetade med Knystahall

Modell av Knystahall idag3-4:ornat arbetade Knystahall, och det blev fantastiska skulpturer från olika tider. Knystahall är en stor sten, och där kom Ove Gustavsson in och lärde barnen att artbestämma stenar, vilket många barn tyckte var spännande.

Knystahall har dessutom en intressant historia som gränssten på olika sätt. Mellan Sverige och Danmark, likväl som mellan Halland och Småland.

Den här klassen valde att teater som en del av redovisningen. Här gestaltades hur arg jätten blev när kyrkklockorna i Långaryd ringde till gudstjänst. För att tysta klockorna lyfte jätten upp ett stort klippblock och kastade de mot kyrkan, men stenen var för tung och landade i Rydö.

Modell av Knystahall under istidenI redovisningen fick vi också höra om alla kungar som passerat stenen, och att inskriptioner finns av Gustav II Adolf, Carl XVI Gustav och drottning Silvia.

Några barn berättade om olika stenar de hittat runt Knystahall, och hade en utställning med olika mineraler.

Barn ur den här klassen fick också vara med i direktsändning i Radio Halland. Reporten verkade tycka att just berättelsen med jätten var spännande.  Han frågade barnen om de trodde att jätten kastat stenen. Svaret han fick var:

”- Jaa, eller så var det istiden.”

Modell när jätten kastar KnystahallSkulptören Ulf Hansson och Maria Kulju var med och hjälpte till i den här klassen, och det skapa gipsmodeller av Knystahall.

Givetvis gjordes modell av sägnen där jätten kastar Knystahall, men där skapades hur Knystahall kom ur isen när den drog sig tillbaka vid istidens slut. Några av barnen valde att göra en skulptur av hur stenen ser ut idag.

Klass 5-6 arbetade med Lilla damm

Lilla damm nere vid Knystaforsen har en spännande historia och det har hänt mycket kring dammen där. Det var där järnbruket etablerades 1742, och där det senare blev sågverk och alldeles i närheten pappersbruk, senare leksaksfabrik och idag ett företag för butiksinredningar.

Modell av pappersbruketKlass 5-6 fokuserade inte så mycket på själva dammen i sin redovisning. Kjell, som idag bor i den byggnad som varit såg och senare restaurang, berättade om ett hus som brunnit ner på andra sidan dammen. Den berättelsen fångade störst intresse bland eleverna. Nyfikna grävde de vidare om vad som hade hänt flickan Inez, som avled efter att ha blivit svårt brännskadad när huset brann.

Historien gjorde att det blev väldigt naturligt att diskutera källkritik och vad som var sant. Det finns många olika rykten om branden, och varför flickan fanns i huset innanför låsta dörrar. Hur kan vi säkerställa vad som faktiskt hände, och vad var bara rykten? Det blev undersökningar i arkiv och intervjuer. En bra övning i källkritik, och en påminnelse om att det inte bara är i Internets-tidevarv som källkritik är en egenskap för få besitter.

Några barn i den här klassen spelade en teater om händelsen med Inez. Några byggde en modell av pappersbruket, som ligger på andra sidan Nissan från dammen sett. De berättade om fabriken, bland annat om linbanan som gick från fabriken upp till järnvägen.

En grupp hade gjort en tidslinje och berättade om de olika epokerna runt Lilla damm, och dagen avslutades med lekar. Lekar som hade tema Lilla damm på olika sätt. Ett kreativt sätt att redovisa ett arbete.

Den här klassen fick lära sig lite om att skriva blogg av Christian Dahlqvist som hjälpte till där. Eleverna bloggade kort om sina dagar under temaveckan.

Projektet fortsätter

Den här temaveckan var startskottet för projektet Barnens kulturmiljö, och kommer fortsätta under de kommande åren. Dock inte lika intensivt som denna första vecka, men på olika sätt kommer Rydö historiska förening i samarbete med skolan lyfta in Rydöbruks kulturhistoria i undervisningen.

Du kommer kunna läsa mer om hur projektet utvecklar sig på den här sajten.

Anders Högberg på besök

Anders Höberg

Riktigt bra kunskaper tillägnar sig vi oss bara med insikten om att kunskapen sällan står på fast mark.

Vårt vetande förändras över tid och verkligheten ser olika ut beroende på var vi står och betraktar den.

Det senare handlar om vilken bakgrund vi har, vilka erfarenheter vi har i bagaget och inte minst vilka frågor vi ställer oss när vi försöker lära oss något nytt.

Detta perspektiv på pedagogiskt arbete med barn, fick projektet Barnens Kulturmiljö i Rydöbruk då Anders Högberg från Linnéuniversitet var på plats i Rydöbruk och ”utbildade” oss.

Både lärargruppen och historiska föreningens projektgrupp deltog i studiedagen på skolan, som hölls 15 januari.

Anders Högberg, som är arkeolog och högskolelektor (Linnéuniversitetet) inspirerade med att berätta om några skolprojekt i Malmö, som han varit involverad i. Bland annat av det slag där barn fått utforska miljö där de bor, vilket tangerar idéerna kring Barnens kulturmiljö.

Spännande projekt

Helt tydligt är att projektet i Rydöbruk kommer bli spännande, speciellt med tanke på diskussionerna går bland de involverade, om det förestående arbetet kring kulturmiljön.

Barnen i Rydöbruk kommer att få möjlighet att på olika sätt att dokumentera vad de lär sig, och du kommer säkert kunna läsa mycket om det på den här sidan.

Text: Christian Dahlqvist och Lennart Hildingsson
Foto: Christian Dahlqvist CC-by sa